När Ivan blev sjuk av cancer i brösthålan och fick avsluta sitt liv alltför tidigt 7 år 1 mån så beslutade jag mig för att åka o röntga Ibras bröstkorg. Åkte bara till distriktarna för min veterinär var mellan två tjänster o ledig… Jag ville de bara skulle komma o säga att allt ser bra ut inga tecken på cancer Men… de hade hittat nånting… ( de tyckte när jag kom att jag var en hönsmamma det märkte jag ) men nu insåg de att jag inte var fel ute….tyvärr… De kunde inte säga vad det var men det skulle inte vara nåt där i lungan så nåt var det.
Den 10 sep var det dags för CT o cellprovstagning på Strömsholm. De hade tittat på plåtarna från Distriktarna o misstanken var ju cancer Så nu skulle Ibra sövas o de skulle försöka dra ut celler från det som var där i lungan. Ibra som vid detta laget var precis sig själv glad pigg ja frisk upplevde man honom! Fick tillbaka Ibra ett par timmar senare och specialisten skulle ringa om provsvar senare i veckan el veckan därpå.
Hon ringde redan dagen efter…. Med förkrossande nyheter… Det var cancer i lungan, 10×6 cm stor, i njuren och metastaser i huden på fler ställen. Och…. Det var tyvärr Hs…. Histiocytärt sarkom den farliga Berner cancern Jag var förberedd ( trodde jag)men bröt ihop totalt
Veterinär ville ej sätta han på behandling av cellgifter då han var så pigg o många blir så trötta o slutar äta av illamående, och överlevnaden ökade med 70-140 dagar o då ev bara vilja sova o må illa nej inget alternativ för oss kände jag! Jag beslutade att när jag såg att Ibra skulle börja få svårare med andning så fick vi ta tag i det då. Jag frågade hur länge hon trodde jag skulle få ha honom kvar så var det 1-2 mån trodde hon… Detta var 11 sep och Ibra o jag tog vara på varje dag som det var den sista.
Vi var i svampskogen 1-3 timmar nästan varje dag med Nattis o gamle Vincent 11 år o Lykke 5 år. Underbara men samtidigt hemska dagar som jag alltid kommer minnas. Det är svårt att slappna av helt när man vet att sin hund är sjuk. Oftast får man reda på det då det är försent, här hade jag tagit reda på det innan Ibra visat tecken på sjukdom. Nu blev det så att jag alltid tittade extra på hur andning var osv Men han var pigg till onsdagen den 23 okt ( han hade börjat krångla lite med maten men han hade aldrig varit galen i mat han o Ivan var såna som tuggade varje kula, så det tyckte inte vår veterinär gick att gå på då allt lät bra i andning) Onsdagen den 23 såg jag att han la sig i skogen för att vila ett par ggr och att han passgick, det hade aldrig hänt i hans liv tidigare, alla som kände Ibra kommer ihåg hans snabba trav jämt… Helgen kom och nu ville Ibra inte äta mycket längre lite färskt kött, nån paté men inte mycket mer så jag visste vad som jag var tvungen att göra tyvärr.
Men hans andning fortsatte vara normal!
Måndagen kom o vi åkte till Sara vår egen veterinär sen många år o där på golvet på min arm, Ibra som aldrig ville ha närkontakt med nosen i ansiktet mitt, la huvudet på min arm o nosen in mot halsen där somnade han in. Det gick så fint o lugnt till tack vare att Sara är så fin o ha med sig i dessa stunder…men att lämna han där på golvet själv o åka ifrån honom det är nästan det värsta. Att jag övergav han liksom… Så nu är huset tomt med endast Lykke kvar. Må inget hända henne! Men Ibra fattas mig så det gör så ont!!! Epoken Ibra-Ivan är över. De föddes juni 2017 Ivan somnade in 23 juli 2024 och Ibra 3 månader senare 28 okt 2024 De följdes verkligen åt i hela deras liv de var de goaste vänner jämt. Kullbröder och där bara Ibra gick i avel, det kunde gjort att de hade kunnat bråka en hel del men det hände aldrig. Tack Ibra för allt du gett mig. Jag tror inte det nånsin kommer att gå att få ditt temperament på nån hane nån mer gång. Inte så go, snäll, vänlig, lyhörd, glad och inkännande som du var! Jag blir aldrig mer hel efter du lämnat mig o mitt liv. Nu är din aska klar för att hämtas, du ska hamna i glasskåpet i köket brevid Ivan så får jag se när jag blir mogen att gräva ner er…det lär ta tid känner jag Nu känns det som ni kan vara med oss lite grann ett tag till. Älskar dig för evigt Ibra, vila i frid. För er som har avkommor efter Ibra så sa veterinär så här: Man vet inte hur hs slår men det betyder inte att avkommor kommer att få det. Men är man orolig så åk till vet ta blodvärden o röntga tex bröstkorg.
Bilder från Ibras liv: